Svag bakdel hos hund börjar med att förstå varför

”Min hund behöver mer muskler i bakdelen.”

Kanske har du själv tänkt så. Hunden har svårare att resa sig, känns mindre kraftfull eller ser tunnare ut över låren. Då är det lätt att börja leta efter övningar som stärker bakbenen. Men innan vi bestämmer hur hunden ska tränas behöver vi förstå vad det är vi ser - och varför.

När jag som rehabiliteringsterapeut pratar om en svag bakdel vill jag därför börja med hur hunden använder sin kropp. Klarar den att bära vikt, skjuta ifrån och kontrollera sina rörelser? Har något förändrats? Och finns det en anledning till att den väljer att använda bakbenen mindre?

Att en hund verkar svag säger inte i sig vad problemet är. Den kan ha förlorat styrka efter en period med mindre aktivitet, men smärta, begränsad rörlighet eller påverkan på nervsystemet kan också förändra hur bakbenen används. Artros kan exempelvis ge stelhet, minskad muskulatur och svårigheter i vardagen. Problem som påverkar ryggmärgen kan ge ostadighet och svaghet. Därför behöver nytillkomna eller tilltagande förändringar undersökas, även om hunden fortfarande gärna följer med på promenad.

Smärta och svaghet kan dessutom förekomma samtidigt. Om hunden avlastar ett ben under en längre tid får musklerna mindre arbete, vilket kan bidra till att både muskelmassa och funktion minskar. Då behöver vi hjälpa hunden med orsaken till avlastningen och ge den förutsättningar att bygga upp sin kapacitet igen.

Titta på hur hunden löser uppgiften

En bra början är att observera rörelser som redan finns i vardagen. Hur ser det ut när hunden reser sig från sin bädd? Kommer den upp i en sammanhängande rörelse, eller behöver den flera försök? Verkar ett bakben bidra mindre än det andra? Har den börjat tveka inför sådant som tidigare gick lätt?

Titta också på hunden under en vanlig promenad. Lägg märke till om stegen förändrats, om rörelserna skiljer sig mellan höger och vänster sida eller om hunden återkommande väljer att stanna. Försök se mönster över tid, i stället för att bedöma en enstaka rörelse.

En hund som sätter sig snett är inte automatiskt svag eller skadad.

Kroppsbyggnad, vana, underlag och hur vi håller en belöning kan påverka positionen. Det som är särskilt intressant är förändringar hos just din hund och rörelser som återkommande verkar svåra.

Du kan gärna filma en naturlig uppresning och några steg i skritt, från sidan och bakifrån, på ett plant underlag med bra grepp. Det ger ett underlag att visa vid en undersökning och att jämföra med längre fram. Se det som dokumentation av funktionen, inte som ett test som kan avgöra vilken muskel som är svag eller var hunden har ont. Locka inte hunden att upprepa en rörelse som verkar obehaglig.

Bakdelen arbetar tillsammans med resten av kroppen

Det går att rikta träning mot bakbenens muskler, men när hunden reser sig, går eller kliver över ett hinder behöver hela kroppen samarbeta. Bakbenen ska utveckla kraft samtidigt som bålen stabiliserar och övriga ben hjälper till att hålla balansen.

Det är därför jag vill titta på hela rörelsen när vi väljer en övning. I en sitt–stå-övergång är det exempelvis relevant att se om hunden återkommande skjuter upp sig snett, flyttar undan ett ben eller behöver ändra position för att komma upp. Sådana observationer hjälper oss att bedöma om uppgiften är lämplig och om den behöver anpassas. De bevisar inte ensamma vad orsaken är.

Målet är att hunden ska kunna använda kroppen med tillräcklig styrka och kontroll för sitt liv. Mer synliga muskler berättar inte hela historien om den förmågan.

Börja även med det som händer mellan träningspassen

Vardagsmiljön är en del av arbetet. (anpassningar behövs)

En halksäker väg från bädden till vattenskålen och ytterdörren kan göra det lättare att röra sig tryggt. Titta särskilt på underlaget där hunden reser sig, vänder och stannar. En matta behöver ligga stadigt för att ge stöd.

Om hunden har svårt att ta sig i och ur bilen, hantera trappor eller komma upp till sin viloplats behöver även det anpassas. En stadig ramp med bra grepp kan vara ett alternativ för vissa hundar. Utgå från vad hunden klarar bekvämt och säkert, och be om hjälp att hitta rätt lösning vid behov.

Belastningen över veckan spelar också roll!! För en hund med artros rekommenderas vanligen regelbunden, anpassad motion och att undvika plötsliga ökningar. Bolljakt med tvära stopp och svängar kan behöva ersättas av lugnare aktivitet. Vid andra skador eller sjukdomar kan råden vara annorlunda, så följ hundens individuella plan.

Välj träning efter det hunden behöver utveckla

När orsaken är bedömd kan träningen anpassas till hundens styrka, rörlighet, balans och uthållighet. Individanpassade övningar är en del av fysisk rehabilitering, men samma övning och svårighetsgrad passar inte alla hundar.

Kontrollerade sitt–stå-övergångar kan vara ett sätt att träna uppresning hos en hund som kan utföra rörelsen bekvämt. Låga cavaletti kan användas för att arbeta med steg och tassplacering, medan små viktförskjutningar kan ingå när målet är kontroll i stående. Det här är exempel på möjliga övningsval, inte ett färdigt program för alla hundar med en svag bakdel.

Svårighetsgraden behöver anpassas efter hur hunden utför uppgiften. Om rörelsen blir allt mer sned, hunden börjar halka eller tydligt tvekar behöver vi pausa och omvärdera. Att höja hindret eller lägga till en balansboll är inte en självklar fortsättning. Ibland behöver hunden först få bättre förutsättningar på ett stabilt underlag.

Följ också hur hunden mår efteråt. (många missar detta)

Ökad stelhet, hälta eller ovilja senare samma dag eller nästa morgon är skäl att pausa övningen och stämma av upplägget med behandlande terapeut eller veterinär.

När behöver hunden undersökas??

--Boka en veterinärbedömning vid - nytillkommen eller ökande svaghet, - återkommande hälta, - tydlig stelhet eller förändrad förmåga att resa sig och röra sig. - Nytillkommet tassläp eller ostadighet ska inte hanteras genom att bara lägga till fler träningsövningar. Om hunden plötsligt inte kan stå eller gå, får kraftig smärta eller får svårt att kissa tillsammans med bakbenssvaghet ska du kontakta veterinär akut.

När du funderar på om din hund behöver en starkare bakdel, börja alltså med att lära känna dess rörelser. Lägg märke till vad som fungerar, vad som har förändrats och vad som verkar svårt. Med den kunskapen blir det lättare att ge hunden rätt hjälp och välja träning som faktiskt möter dess behov.

Jag tog fram: Funktionstestet! För dig som vill ta reda på hur din hund fungerar där bak. Jag har tagit fram övningar anpassade för att just stärka bakdelen där du kan arbeta under 4 veckor och garanterat på resultat!

Börja idag!

Kika in, starta igång och se skillnad redan efter ett par pass - IDAG!

Källor (as always)

Textens praktiska resonemang och observationsexempel är en pedagogisk sammanställning, inte ett validerat diagnostiskt hemmatest. Följande veterinärmedicinska kunskapskällor stödjer avsnitten om sjukdomstecken, miljöanpassning och individuell rehabilitering.

1. PDSA. Arthritis in dogs.

2. American College of Veterinary Surgeons. Intervertebral Disc Disease.

3. Canine Arthritis Management. Home environment adaptations.

4. American Animal Hospital Association. Veterinary Physical Rehabilitation.