|
Otroligt spännande titel, nästan så att det kittlades lite i min mage med. Denna natt tänkte jag dela med mig av mina svar på dessa frågor jag får dagligen, då om just detta: grenspecifik träning- eller tävlingsform och raser jag vill ha. I nuläget är jag otroligt grön vad det gäller utövandet av dem flesta hundsporter. Jag kan däremot mycket om dem tack vare alla patienter och kunder men också via 72 grader podcast. Där pratar vi om utförandet, vad som krävs av hunden samt alla moment/klasser etc. Just nu har jag många patienter som kör IPO, då det är SM om 4 veckor och schäfer-SM om 2 veckor. Mycket behandlingsundersökningar och personliga träningsupplägg för maximal prestation. Kul och också väldigt intressant. IPO t.ex. är något jag visste väldigt lite om för bara något år sedan. Idag har jag koll på momenten då jag studerat hundarnas rörelser och försöker förstå deras spänningar och belastningar och hur jag kan hjälpa dj.äg. att underlätta ock tänka kring fysträningen för hunden. Bilderna är från Kennel Divaheden. Hund 1+3 är samma och heter Mirra. Matte Ann-Charlotte Neuman och Mirra är mitt #2 sponsorekipage. Hund 2 är Ivra. Då kommer ju den uppenbara frågan, vilken gren kör du Elin? I början tyckte jag att det var aningen jobbigt att säga: ingenting.
Det förtäljde inte att vi använde oss av klövjeväska, power bands, balansredskap - såsom äggboll, halvbollar och diskar. Vi sprang/cyklade och kör cirkelträning ihop. I det läget hade jag inte startat upp verksamheten på Hundkoncept och fri-simmade Lillan en gång i veckan i pool utöver den andra träningen. Så svaret på frågan borde från början ha varit: skadeförebyggande och multifunktionell styrketräning, men det är ju ingen gren. Eller?! Idag arbetar mina hundar med ovanstående redskap + vattentrask, vibrationsterapi, drag, NW och vila. Så visst har vi fullt upp. Givetvis utmanar jag mina hundar mentalt med allmänlydnad, parkour etc. och vi har det så bra ihop. En fantastisk nivå för oss hittills. Framtiden kommer inte heller att vara förutbestämd och jag kommer att testa på allt som jag tror passar min flock. Jag känner att jag aldrig vill begränsa mig för att allt inom hund är just nu väldigt roligt och stimulerande och jag älskar att lära mig nya saker. Det tar oss till nästa fråga - rasfrågan! Den är också spännande. Det är också ett svar som har skiljt sig mellan åren. Idag är jag väldigt säker och trygg vad det gäller det svaret. Eftersom att jag är relativ ny som hundägare och dessutom har två raser som inte påminner om varandra och är ur olika rasgrupper så vill människor utanför och innanför min bekantskapskrets veta: vad blir nästa hund och vilken ras? Frågan om jag inte gillar mina nuvarande raser kommer också, samma som frågorna kring hur jag faktiskt kan ha två så olika raser? Jag ogillar verkligen inte frågorna, tvärtom. Jag älskar att prata hund, höra hur andra resonerar och se ifall jag håller med eller inte. Nu ska vi givetvis reda ut detta och ni ska få komma innanför min panna. Vad nästa ras blir är fel frågeställning. Det blir nämligen fel för mig då jag ser det som: vad blir nästa kombination? Då pratar jag inte blandras, utan kombination mellan hona och hane. Där sätter nämligen inte rasen stopp. Lista på evntuella raser som intresserar mig i nuläget med inbördersordning: 1. Bordercollie - en viss kombination i åtanke 2. Schäfer - en viss linje och släkt i åtanke 3. Tervueren - arbetande, ej utställningslinjer, Uppvuxen med rasen och älskar den. 4. Great Dane - En speciell färg 5. Chihuahua - långhårig 6. Jaktcoccer eller jaktspringer - älskar dessa två raser, är dock önsketänkande i nuläget. 7. Husky 8. vinthund av nästan vilket slag. Älskar Borsoi, Whippet mfl. 9. Podenco ibicenco 10. Faraohund Ja, ni ser. Det är liksom inget stopp. Sen skulle jag absolut ha en till staffe. En welsh corgi pembroke blir det kanske någon gång igen när jag blir gammal, Lillan är verkligen inte utbytbar. Sen ska ju dessutom den nya kombinationen passa mig och min flock och bil. Tänk hur livet kan förändras om man skaffar en Grandis liksom. Det blir ju skåpbil och ladugård direkt, haha. Jag hoppas att jag någonstans släckt några frågetecken men också väckt några nya. Tänker ni likadant eller skulle ni aldrig släppa er ras? Ha en fantastisk dag till er alla. Imorgon kommer Karlstad Liv och gör ett reportage, det ser jag fram emot att få visa er! / Elin och dem röda
2 Kommentarer
Hej och hallå! Just nu sitter jag med material inför mitt föredrag inför sunne jaktmässa. Hur skoj? Jag känner mig väldigt stolt och nöjd samtidigt som jag är väldigt nervös. Det känns som om min prestation kan vara avgörande för framtida friskvårdstänk. Det känns också jobbigt att jag i min position är en blond tjej, som inte ens fyllt 25 år. Vem är hon att komma och undervisa liksom? Ja, ni vet. Mycket sitter nog i mitt huvud, men så är fördomarna dem jobbigaste att förbereda inför. Fördomar kring jaktmänniskorna finns det och talas högt om. I mitt perspektiv så är det ju främst gällande friskvård och träning. Inte egentligen om utförandet, utan inställningen. Tyvärr lever en del människor kvar i att hunden är en varg, den fixar jakten, what so ever. Här blir ju min uppgift så spännande och utmanande. Hur ska jag förklara och uttrycka mig för att nå ut till dessa? De människor som redan har köpt konceptet med friskvård och den sortens omsorg kring hundar, dem har jag med på kroken direkt. Jag vill ju givetvis inspirera dem med, men att nå dem där skeptikerna, det vill jag. Så hur ska jag göra? Jag har 30 minuter på mig att berätta kort om mig, vad och hur jag jobbar med hund samt hur jag önskar att dem jobbade.... svetten rinner ju redan nu. Haha. Tur att jag är bra på att prata. Kanske skulle rappa för att hinna få med mer material! Givetvis så överdriver jag situationen, i grund och botten så har jag blivit inbjuden att få prata inför ca 4000 pers om vad jag älskar. Hur fantastiskt? Den dagen hoppas man ju bara på att magen är med och i balans, så att jag faktiskt hinner inspirera. 
Är man intresserad utav att se schemat för jaktmässan så kolla in filen ovan! Väldigt mäktigt att stå med där! Om man är i närheten eller är intresserad utav att komma förbi, mingla lite och lyssna på mig så är ni så välkomna! Fredagen 3 augusti, 13:45 sätter jag igång @ Rottneros Park VÄLKOMNA!! / Elin och dem röda
Oftast när jag lämnar Lillan och Sol så brister det i hjärtat. Inte för att det måste vara så, att jag är en dålig djurägare om jag inte saknar dem eller har svårt att vara utan dem. Mer åt - åh vad jag missar saker.
Igår (för ca 2 h sen, så fyllde jag år, 24 faktiskt 💪🏼) 17.00 lämnade jag hundarna och ser dem inte förens ca 13.00 på lördag!!! Jag har nämligen åkt på jobb, schemalagd i Stockholm med jobbet som personlig assistent. Kul att jag får komma bort, ta det lugnt och inte tvingas göra något annat, men så jobbigt. Jag vet att Lillan blir besviken när jag inte tar med henne. Hon vill helst följ med in på toan, ner i tvättstugan, in i nästa rum och i bilen. Ni som vet, ni vet. Inget jag ogillar och inget stressrelaterat ifrån hennes sida, hon är bara väldigt need-ig och mamm-ig. Sol, hon är gärna hos min mamma (det är alltså hon som är hundvakt dessa dagar och nästan alla andra vid behov), däremot så har hon och jag kommit varandra närmare nu. Vi myser, jag och min självständiga valp. Nu känns det som om hon ser ett utbyte av mig. Vilket är helt fantastiskt. Det gör mig så glad. DÄRFÖR av dessa två anledningar - då mina hundar, känns det så jobbig att lämna dem. För så fort jag lämnar Sol, desto mer påvisar jag att jag inte är viktig, att hon klarar sig utan mig. Så arbetet mellan oss blir så mycket mer och mer konsekvent när jag kommer hem. Lillan måste jag liksom gosa sönder med, för att försäkra henne om att jag aldrig lämnat henne.... Ni ser mitt känslomässiga dilemma. Detta gör mig galen. Det är så få gånger i veckan dem är ensamma, dock två-tre tillfällen dem är med min mor, när jag jobbar natt. Nu känns det som en hel vecka. Undrar om dem känner samma sak? Jag vet att Lillan saknar mig mest utav dem två, Sol saknar mig med men Lillan tar det priset, haha. Det är ju en viss känsla av otillräcklighet, helt klart. Är det bra att sakna för dem? Blir det vilseledande eller bara mer kärlek för dem? Jag vet inte om jag håller med om det. Detta känns dock som en hundägares främsta dilemma! Otillräckligheten över att inte alltid kunna ha med dem? Håller ni med? / Elin och dem röda Hundar kan ju verkligen inte språk, varför har jag inte reflekterat över detta tidigare? Det gick upp för mig när jag tränade Sol med Ulrica Isebark. Sol och jag förstår inte alltid varandra, det är för att jag är dålig på att vara mer konsekvent i mitt kroppsspråk, inte mina kommandon. Sol kan vissa kommandon, det kan hon, hon är jätteduktig. Det är ju jag som sabbar mellan oss genom att säga en sak och visar en annan. Spännande, svårt och utmanande. Så for Ulrica påpekade detta så växte vi lite till, jag och Sol. Jag tror att det kommer mer naturligt för mig och Lillan. Det känns verkligen som om hon förstår mig när jag pratar med henne. Jag vet att jag/vi/dem flesta pratar för mycket med våra hundar.. och detta kan vara både en för- och nackdel. Främst beror det nog på djuret och dess ras +/personlighet. Vad tror ni? Jag tycker nämligen att det är så sjukt spännande och läskigt. Lilla jag ska uppfostra en hund, en valp, en växande individ. Det ska man vara stolt över och inte ta för givet. Därför är det så viktigt att vi/jag lär oss att prata med hundarna, inte bara med kommandon. Viktigt med konsekvensen, att man är tydlig och separerar vissa rörelser eller kommando-rörelser för att våra hundar inte ska bli förvirrade och vi frustrerade. " Varför gör hen inte som jag säger?! Upprepar igen och skickar tusen oförklarliga kommentarer till djuret och sätter en otrolig press på prestationen. Vems fel är det egentligen... am i right? I mitt fall, som inte är grenspecifik, är det nog ännu viktigare, eftersom att vi någonstans måste kämpa mer på att vara samspelade eftersom att vi inte utövar kontakt av det slaget. Vi jobbar absolut tillsammans, men inte på det viset som tävlingsekipage. Där ligger vi steget efter, men bara aningen. Sen måste jag påminna mig varje dag om att hon fortfarande är valp, en bebis. Att hon är så otroligt samarbetsvillig och flitig i arbete är till min nackdel då jag ibland ber om för mycket, även i egna tankar. Typ - "varför har jag inte lärt henne detta än" eller - "varför förstår hon inte". Jo, jag vet, jag ställer fel frågor. Hon är en bebis och jag är för på, vilket är enkelt antar jag. Men nu är jag ännu mer medveten och jobbar dagligen med att försöka strunta i vad många påpekar eller säger. Tror att andra människor stressar mig lite i min situation, aldrig så att jag jämför mig, nej nej. Mer att jag kanske försöker bevisa hur bra Sol är, vilket är onödigt. Det sköter hon så bra själv, min lilla pärla!! Idag till exempel, första gången på ett tävlingsområde, klarar det skitbra. Nyfiken, uppmärksam, på men kan ändå vända ryggen åt och köra stadga övningar med mig och träna. Hon är verkligen inte färdig, inte jag heller men jag är glad över den kurvan vi har. Jag gör allt för mina hundar, världens bästa. Visst är det intressant, att om vi plockar bort rösten så kan vi ändå bli förstådda och ge våra djur kommandon?! Testa på er nästa promenad eller nästa träningstillfälle och berätta hur det gick! Nu ska jag öva in ett kärleksfullt kroppsspråk och pussa sönder dem. / Elin och dem röda  Hej på er! Hoppas att allt är bra med er i värmen. Vissa dagar eller timmar på dygnet lider min flock och jag. Ständigt svettig, röd. flåsande...ja ni förstår. Vi håller oss egentligen inne hela tiden, tränar inne, myser inne och bara är. Däremot är vi glada för vi har hittat Nose Work:en. Under en veckan var Ulrica Isebark hos mig, hundtränare, säljare - purina proplan, nose work instruktör och underbar människa. Ulrica och jag träffades under en av mina första tillfällen av massage & stretch- kurser. Därefter la jag PT-scheman till hennes yngsta hund. Sen dess har hon kontinuerligt friskvårdstränat hos mig på hundkoncept. En period av denna tid mer intensiv då vi behandlade en otrevligt muskelbristning i ryggen.  I onsdags slog vi slag i saken, Ulrica höll en "prova- på kväll med Nose Work och hundens beteende. Efter en spännande och lärorik teroidel fick dem 6 deltagarna och jag köra godis-sök. SÅ OTROLIGT ROLIGT! Mina hundar gick banans. Vi körde om det dagen efter och dem skrek under tiden dem fick vänta. Jag kände dessutom att jag och Sol hittade varandra. Även om hon var kopplad, så fick hon styra mig, visa mig och vägleda mig. Hon är så cool, inte stressad, men väldigt snabb. Så otroligt lättlärd och villig, så himla roligt. Lillan fick givetvis också köra och hon älskade det också. Hon är annars ganska hetsig och ofokuserad, haha. Men nu, helt avslappnad, samlad. jättelugn och metodisk. Så ballt. Hon förstod! Vi har ju aldrig kör något speciellt grenspecifikt. Men detta är verkligen något jag vill testa på mer. I nuläget ska vi köra godissök i minst 1 månad innan vi presenterar doft. Jag vill ge båda två chansen och möjligheten att utvecklas långsamt och med självförtroende. Tänk vad dem tänker nu liksom.. - "morsan ger oss godis för att vi hittar godis, vilken pajas, vi kör!". Den inställningen ska jag spara på och förhoppningsvis ska deras motivation bara höjas. Givetvis så ska jag höja kraven under tiden med små medel, men doften får vänta. Frågor, tankar? Vill ni komm i kontakt med Ulrica? Klicka här för att komma till hennes facebook-sida. / Elin och dem röda
Några som tittar in här har ju koll på att jag har två hundar, vilken ras dem är och hur gamla. Idag tänkte ge er en liten mer detaljerad beskrivning av Lillan.
Hej på er! Nu kanske ni tror att jag är galen, men jag går faktiskt redan i valptankar. Jag vet att jag redan har en valp och ja, hon är redan en handfull. Hon var extremt billig idag när hon tuggade sönder hennes fina expanderkoppel 😍 Men jo, det är en speciell valp som lurar bakom hörnet. Det är ju så att det handlar om en speciell kombination, en speciell ras, som jag faktiskt hade avvaktat med om det inte vore för bra. Resten håller jag hemligt och tänkte istället diskutera lite hundnamn. Tänker ni något speciellt kring namnvalet? Jag har ju ett namn i banken som jag älskar och det är Yla. Jag gillar pondusen i namnet, att det är kort och innehåller ett L då jag tydligen fått mersmak för den bokstaven. Med denna kombination som eventuellt blir så är jag nästan öppen för en hane, en liten gubbe. Då funkar ju inte det namnet i och jag har lekt med tanken om Yl som namn, men jag vet inte. Jag älskar Yla och kanske inte ska sabba det. Svårt! Andra ”killnamn” som jag gillar....... är noll. Jag kommer inte riktigt på något och jag känner ju att jag vill ha något med L. Alltså, det enda jag kan komma på är: chips. Hahaha. Jag älskar chips och det skulle ändå kunna bli ett coolt namn. Jag gillar väl ändå namn som är lite annorlunda. Hade jag haft Lillan som valp hade jag nog inte döpt henne till det, däremot så ser jag ju inget annat namn på henne idag. Min lilla Lillan ❤️  Lite funfact när det gäller hundnamn: 2017 var dessa namn mest populära  Behöver du lite hjälp med hundnamn? Kolla in denna sidan jag nördar hela nätterna när jag jobbar —-> HÄR
Visste ni att: tikar oftast får ”vanliga” tilltalsnamn som tex; Molly och Wilma, medan hanarna får fiktiva namn efter tex seriefigurer? Spännande. Dela gärna med er av hur ni tänker kring hundnamn, det vore roligt att se hur ni tänker 🌟 / Elin och dem röda En del av mitt livsverk ❤️❤️ Mina fantastiska utbildningar och erfarenheter har lett mig hit idag och den 18 april slog dörrarna upp för hundkoncept. Men vad är Hundkoncept?! Hundkoncept är ju alltså en fantastiska blandning av mitt företag; Elins Friskvård och Magdalenas; Dogorama hundshop. Coolt va? Hundkoncept finns idag i centrala Karlstad och där delar vi på ca 125 kvadratmeter yta och härligheter. Som det ser ut nu kan vi också använda lokalen till div. ”kursundervisning”. Jag har tex haft - Hundmassage & stretch, en dagskurs. Sart kommer jag även att ha en Prova på dag med Nose Work. Det ska bli skitkul! Detta har ju öppnat upp möjligheten för fler kursaktiviteter och snart frampå kommer vi nog att ha lite Weight pull-inspirerande aktiviteter. Har nu fler förslag så hojta, inget är omöjligt 🙌🏼 Det bästa med jobbet på hundkoncept i nuläget är att det är så mycket fint folk som kommer in med sina djur och behöver hjälp eller motivation av något slag. Det är minst lika roligt att hjälpa någon med ett halsband eller rätt sele i variation till min friskvård eller rehabiliterings-del. Även om hjärtat brinner för mitt jobb så älskar jag att hjälpa till och prata HUND, HUND, HUND. (Sen att det går väldigt bra är ju också så j•vla underbart och känns verkligen som en välsignelse) Vill ni kolla in men vet inte ska köpa något eller göra? Kom in och häng, prata eller mys. Det är så roligt att bara vara när tiden ges! I fliken upp i vänstra hörnet hittar ni kontaktuppgifterna men också vägbeskrivningen till oss. VÄLKOMNA IN / Elin och dem röda
V A R N I N G! - känsligt inlägg! Ibland, speciellt när jag ska betala räkningar, bokföra, ja ni vet allt det där vuxen-aktiga som gäller företaget så känner jag mig nästan liten. Då vill jag ge upp, ibland. Jag har otroligt och naturligt svårt för siffror och klockan, något som doktorn säger är dyskalkeli, vilket är en förklaring på ovanstående svårigheter. Detta bidrar till mycket mer tänkande kring tidsbokningarna, tiden det tar vid behandlingarna också alla jäkla siffror som jag ska hålla koll på. TRÅKIGT. I dem stunderna ifrågasätter jag mig själv, vilket jag gör i allt och med jämna mellanrum. Var jag för tidig med att starta upp en verksamhet som kräver så mycket tid? Orkar jag? Vill jag? Är det värt det? Dessa frågor kommer som käftsmällar när jag är som allra tröttast mellan all planering och organisering kring jobb, djur och intressen på fritiden. Frågorna ställs inte heller bara av mig. Mina nära och kära ser och påpekar att fritiden blivit mindre och frågar ofta omsorgsfullt ifall jag orkar. Det är jobbigt. Det hade inte varit bra om alla piskade på mig, då hade jag slitit ännu mer, gett ännu mer av mig. Men när dem frågar, då blir det mer påtagligt. Det sätter sig lite. Sen kommer också den otroligt barnsliga och målmedvetna Elin fram, hon som ska motbevisa allt och alla. Hon fixar allt! Hon pallar. Att ha ett företag är inte enkelt, inte alltid roligt och det ger inte en frihet ekonomiskt. Tvärtom. Däremot, det som gör allt värt, är att jag kan arbeta med det jag brinner för, det jag älskar men framförallt det jag är duktig på. Det gör det ju värt det?! Såhär ser mina inre konflikter ut några gånger per dag. Sen vet jag att om jag inte startat upp nu, då vet jag att marknade hade varit svårare med tanke på att friskvård är så otroligt attraktivt och trendigt idag. Då hade någon annan duktig gjort det jag gör. Då kanske jag aldrig hade kunnat jobba så som jag vill? Idag förhandlade vi fram ett nytt hyresavtal och nästa vecka skriver vi på. Ett år till. 3 månader har swishat förbi och nu vill vi längre fram. (När jag säger vi= Magdalena och jag) Ett år till. Så j ä k l a läskigt. Hundkoncept och Elins Friskvård är verkligen en dröm som blivit verklighet. Det finns ju dessutom gånger då jag ifrågasätter ifall jag är bra. Men så vandrar mina levande facit omkring på 4 ben och dem djuren är smärtfria, obegränsade, utan störning, starka, pigga och går bra i vardagen, i jakten och på tävling. Så lite bra är jag ändå. Självförtroende behöver vi, det är inte så fult. Det behöver vi för att kunna vakna på morgonen, kliva upp och göra en dag. Tack för att ni läser. Det är skönt att ventilera.  / Elin och dem röda
Jag är värdelös på matematik men något som har fastnat är den gyllene triangeln. Då pratar vi inte om Pythagoras sats eller hur man räknar ut c-värdet ur någon vinkel eller ah, ni vet. Friskvård och prehab är otroligt trendigt just nu och träning ska det vara, flera gånger om dagen och det ska ju såklart levas ut på sociala medier, jag är inget undantag. Ibland kan det vara bra att bli påmind om dem tre viktigaste beståndsdelarna: äta, vila och träna. Dessa tre måste vara lika stora eller ha lika stor plats i vardagen för att få den rätta balansen. Logiskt men skönt att bli påmind ibland, eller hur? Hur tänker ni? Ger ni vilodagar?  Denna bild gjorde jag helt själv, impade? // Elin och dem röda 💘
|
|||||
RSS-flöde
|
Elins Friskvård
Elinsfriskvard@gmail.com Frykmansväg 5 65346, Karlstad Mellan Bergvik och Ikea Godkänd för F- Skatt |
Utbildad inom laserterapi för hund & human 2018
Utbildad djurvårdare med D9 kompetens nivå 2020 Cert. Hundfysioterapeut 2017-2018 Cert. Balansbollsintstruktör 2018 Dipl. Cirkelträningsledare 2017 Cert. Personlig tränare, hund 2017 Dipl. Hundmassör 2015 Utbildad inom Elektroterapi hund 2021 - Under utbildning: Hundpsykolog/Beteende Coach COPYRIGHT 
|